13 november 2015

What's in it for me? - Susann Järhult om forskning i Boston

What's in it for me?

En morgonspringtur på snäckskal längs Newports atlantiska vatten i soluppgången i slutet av oktober? Konferens. En stund i rampljuset för att dela mina forskningsresultat?

Visst, men framförallt, möten med inspirerande o kunniga kollegor från världen över. Vi är många som arbetar hårt för att förbättra akutsjukvården. Vill veta mer och dela vunna kunskaper. Ödmjukt fortsätta lära. Glädjas åt framgångar och insikter som kan komma andra till nytta.

Jag tänker mig att vi som arbetar inom Svensk akutsjukvård kunde få till tydliga förbättringar om vi kunde visa både för oss själva och för andra kollegor, beslutsfattare och politiker vilka resultat våra ansträngningar för akutsjukvården genererar. Jag vill bidra.

Det ”går inte” att forska inom akutsjukvård som verksamheten är uppbyggd idag, har jag fått höra när jag hoppats på samarbete med mer forskningserfarna kollegor i Sverige för att förändra och förbättra akutsjukvården. Visst- det ligger något i det, liksom att ”man inte orkar jobba på akutmottagning ett helt yrkesliv”. Liksom säkerligen många andra har jag upplevt detta frustrerande eftersom jag varit övertygad om att det visst går- men förutsätter att vi bygger ett system som är bättre anpassat för den befolkning och de patienter vi faktiskt har på våra akutmottagningar idag.

Just hemkommen från ett lärorikt år som Postdoctoral Research Fellow vid Division of Research in Emergency Medicine vid det Harvardaffilierade Massachusetts General Hospital (MGH) i Boston är jag uppfylld av ”changing practice through research”. Det GÅR!

Under det gångna året har jag fokuserat på forskningsprojekt inom ”ED (Emergency Department) Operations” eftersom implementationsforskning är det jag är mest intresserad av. Stegvis arbete för ett smidigare och säkrare omhändertagande av patienterna samt en hållbar och trygg arbetsmiljö inom akutsjukvården. Hur nyttjar vi vår kunskap på bästa sätt för patient och organisation? Kan vi använda den evidensbaserade kunskap som finns, t.ex riskvärderingsalgoritmer för patienter för att förändra organisationen? Kan vi identifiera våra högriskpatienter på ett säkert sätt utan att skapa långa handläggningstider, köbildning, trängsel och andra risker för övriga patienter – och oss själva? Och om vi kan det- hur skall vi görs det på bästa sätt och hur kan vi (be-)visa det isåfall?

Mycket handlar om logistik och kommunikation - för en effektivare och lättare vardag. Känns det relevant efter en, vad som på avstånd för mig tett sig som en ansträngande sommar för svensk akutsjukvård? Begreppen är inte främmande för andra service- och högrisk- brancher. När vintern nalkas har säkert många av oss liknande utmaningar hemma – inte minst oss föräldrar- för att allt ska ”flyta på”.

Möjlighet att få nya kontakter och insikter om värdefull pågående Svensk akutsjukvårdsforskning har också givits under året. Nordisk Akutsjukvårdsforskning är på uppgång och brobyggen för samarbete är under uppbyggnad. Internationella, mer erfarna kollegor ger betryggande stöd och uppmuntran i att vi är på rätt väg. ”Keep calm and have fun”! Men det finns ingen ”quick fix”. Hårt arbete och långsiktigt är det som ger resultat. Men också vikten av att göra forskningen enkel och tillgänglig. Steg för steg mot långsiktiga och kortsiktiga mål. Och dem skall vi lyfta och fira! That´s what´s in it for me!

What´s in it for YOU? Vi ses väl på SWEETs i mars?!

Förhoppningsfullt, Susann J Järhult, MD, PhD och Specialist i Akutsjukvård

21 maj 2015

SWEETs 2015 - Thank you!

SWEETs15 is over. It was a great conference for a simple reason: when great people get together they create great meetings. SWEETs is the national meeting of the Swedish Society for Emergency Medicine, but this year’s meeting ended up being almost an international conference. We started with the NordFEM meeting on Monday. All the Nordic countries were well represented. It was inspiring to hear how far Iceland has come in the development of the specialty and wonderful to meet Jón Baldursson, who started the process. We rest assured that Sweden and the other Nordic countries will follow the same path.

We thank Rob Rogers, Michael Bond, Salim Rezaie and George Willis for bringing us the inspiration and tools to become better teachers. We thank Sa’ad Lahri, Kamil Vallabh and Jacques Malan for their fantastic ECG course and for sharing their stories from South African emergency medicine. We thank Helge Asbjørnsen for giving us the arguments to protect our patients from unnecessary cervical collars. We thank Natalie May for making children seem less scary in the ED. We thank Cliff Reid, Clare Richmond, Phil Hyde and Louisa Chan for showing us that critical care is an essential part of emergency medicine that we can learn to master with proper training. And of course all of the instructors for the critical care course: Thomas Dolven, Cornelia Härtel, John Litell, Natalie May, Niklas Jonsson, Peter Glans, Fredrik Granholm, James Sadock and Nicholas Aujalay.

There are too many people to thank to make this a post worth reading. The more people are mentioned, the more it becomes obvious that some are left out. To all the doctors and nurses who talked at SWEETs, whether up on stage or amongst yourselves during the fika breaks: Our sincerest gratitude to you for making SWEETs a fantastic conference!

Sweden is a developing country when it comes to emergency medicine. We share many of the frustrations with other countries. Let’s also share the resources so that African doctors can meet, learn and be inspired the way that we have. Watch this wonderful interview with Annet Alenyo. We can make a difference for African emergency physicians.

Support Supadel!

Katrin Hruska, President of SWESEM

1 maj 2015

Specialitet!

Hej på er alla!

Känner att jag måste skriva något en dag som denna. Socialstyrelsens förordningar är nu på plats och beslutet ifrån 2012 bekräftas idag. Akutsjukvård är en egen specialitet!
Jag tycker att alla som varit med på denna resa skall känna sig stolta idag. Världen går att förändra.
Vi är många, inte bara läkare, som varit med om detta.

Kom ihåg att akutsjukvård är symtomvård! Vi är de som i särklass triagerar, behandlar, utreder och beslutar mest av alla läkare kring patienters symtom.
Vi är också de som inte säger nej till en enda patient! Alla kan bedömmas och tas om hand så att vi minskar följderna av akut sjukdom i samhället. Dygnet runt, överallt i Sverige, akutsjukvården stänger aldrig.
Anyone, Anything, Anytime har fortfarande sin plats då politiska och religiösa vindar ibland vill begränsa vårt uppdrag. Ytterst handlar det om vår uppgift som läkare. Vi är en av de få specialiteterna som utformar vår kunskap utifrån vad patienten behöver. Så länge vi fokuserar på våra patienter kommer vår roll att befästas ytterligare inom svensk sjukvård och, som illustreras i senaste numret av Läkartidningen, något annat alternativ finns inte!

Skål!

Nicholas Aujalay, Styrelseledamot svensk förening för akutsjukvård






19 mars 2015

SWEETs15 Tweets and teachings with TC

Seeing the light in EM education guided by Salim Rezaie from the Teaching Course.

Teaching at the bedside - some take home messages

Be respectful and thankful to your patients - it´s from them we learn!

Use your learning moments - adapt your strategies to the current situation in the ED:

  • The 3 minutes teaching SNAPPs method when time allows - pdf

  • Drop teaching pearls when in a hurry

  • Use videos to prepare for procedures: NEJMs performing procedures for example


1 februari 2015

Gott nytt år 2015

Gott nytt år på er alla!

2015 är året då akutsjukvård förväntas bli en egen specialitet! Skall bli otroligt spännande, har en flaska champagne redo!

Vad händer mer? I mars är det Sweets möte, vilket jag hoppas blir lika bra som förra året. I år är det en hel vecka men man kan naturligtvis välja ut delar om man så vill. Cliff Reid från Australien kommer att leda en kurs i critical care. Ett fantastiskt tillfälle att lära sig mer och lära känna vår specialitet av de som hållit på lite längre.
En kurs i utbildning kommer också att vara tillgänglig. Rob Rogers och hans anhang leder den och de som är insatta vet att den är ovärderlig. Mycket har hänt vad gäller utbildning och hur vi utbildar de senaste 10 åren och här får du en högkvalitativ inblick i denna utveckling.

Inom kommunikationsutskottet arbetar vi också med en ny hemsida. Förhoppningsvis skall den vara uppe innan Sweets 2015. Vi vet att många vill ha en mer lättillgänglig och levande hemsida som insteg i akutsjukvårdens värld. Jag tror inte den nya hemsidan kommer att göra er besvikna.

Mitt eget intresse har varit att introducera akutsjukvård utanför sjukhusvärlden. Jag och Katrin Hruska har träffat politiker i riksdagens socialutskott för att informera om våra utmaningar och förhoppningar.
Många människor i samhället har sett sjukvårdsserier och program från akutmottagningar ifrån USA, England och Australien etc. De ser kompetenta läkare agera och förväntar sig samma kompetens här i Sverige. Faktiskt är ganska få medvetna om att vi inte har akutläkare i Sverige. Jag hoppas att denna information når ut till befolkningen via våra politiker.
Såklart måste vi också bli bättre på att använda media. Det är inte lätt att styra hur media behandlar  och vinklar information, men som allt annat blir man bättre ju mer man övar.

En sak som jag vill framhäva är att akutsjukvårdens patienter är en egen patientgrupp. Många vill jämställa den med primärvård och ser endast hjärtstillestånd och andra dramatiska tillstånd som akuta. Gör tankeexperimentet att slå ihop alla patienter inom primärvården och akutsjukvården och randomisera dem till att söka antingen primärvård eller akutsjukvård. Bröstsmärta, buksmärta, trauma, sepsis etc skulle komma till primärvården i högre andel medan utredningar, provsvar, kroniska problem etc skulle i högre utsträckning komma till akutsjukvården. Faktum är att patienterna är oerhört måna om att få rätt vård och blandar inte ihop dessa saker i onödan. En sådan studie skulle antagligen inte vara etisk hållbar då akut sjuka skulle riskera att bli utan akutsjukvård om de lottas till primärvård. Det blir med ens tydligt att patientgrupperna är olika och akutsjukvårdens patienter har ett reellt behov av akutsjukvård.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att både primärvård och klinikvård indirekt påverkar akutsjukvården. Otillgänglighet inom primärvården gör att fler behöver vänta och riskerar försämring, då blir akutsjukvården mer belastad. Också klinikernas öppenvårdsmottagning och dess tillgänglighet påverkar i lika hög grad akutmottagningens arbete. Vissa patienter som kommer till akutmottagningen kanske kan skickas hem med behandling om de kan följas upp snarast inom primärvård eller klinikvård. Brister tillgängligheten blir det både sämre och dyrare för alla då vissa patienter tvingas till slutenvård då annan uppföljning inte är tillgänglig. Också andra kliniker till exempel radiologin kan, med ökad tillgänglighet via akutsjukvården, minska behovet av inläggning. Ibland är enda sättet att få en akut CT eller MR att patienten läggs in - hur ska man förklara detta för patienten?
Sverige har under lång tid kritiserats internationellt för sin dåliga tillgänglighet och väntetid inom vården - vilket inte bara drabbar patienterna medicinskt utan också ekonomiskt.

Här måste det finnas en tydligare koppling inom sjukvården. Övriga klinikers tillgänglighet måste stå i proportion till akutskjukvårdens resurser. Om vårdcentralen planerar en studiedag eller ortopedkliniken planerar en kickoff kan inte patienterna bara hänvisas till akutmottagningen utan att också ekonomisk ersättning följer med. Det realla vårdbehovet inom akutsjukvården finns kvar vilket jag precis har motiverat. Dennna patientgrupp måste alltså finansieras, och akutsjukvården är den sjukvård som aldrig tar ledigt en dag.

Framtidens akutmottagningar måste alltså ha en egen budget för läkarbemanning i tillägg till övrig personal, och ekonomin måste utformas efter patienternas sökmönster och behov, inte klinikers åsikter kring diagnosbaserad vård. För att få en egen budget måste det samtidigt vara klart att vi har ett eget uppdrag. Jag hoppas att vi alla kan hjälpas åt att sprida alla dessa budskap under detta år.


Nicholas Aujalay, Styrelseledamot svensk förening för akutsjukvård